Total mental breakdown?



Igår var det något som hände och jag tror att det var det som min rubrik lyder.
Det slutar inte heller utan jag bara grinar, grinar och sen när jag slutat grina, äter jag lite och fortsätter att grina. Hur trevlig är jag?
Ligger i sängen och tycker just nu att det är jättejobbigt att va tvungen o vara 20 år, ha körkort, jobb och ansvar. Jag vill vara 10 år igen.
Jag gråter i telefon när jag pratar med mamma, för så blir det alltid när jag är ledsen och hör hennes röst. Vill inte att hon ska vara i Branäs utan jag vill att hon ska komma hem nu och trösta mig i hennes famn.
Ibland kan det vara jävligt gött att grina och bara få ur sig allt, men inte när det blir i sådana här mängder.
Då är det bara ovärt.
Så, nu fick jag va lite emo, tack.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0