Det var inte igår.

Oj, nämen hej!

Så känner jag till livet just nu. "OJ! Nämen hej!"
Jag håller ju på att jobba heltid nu, och det förstör mig faktiskt helt och hållet. Jag är trött, hela dagen igenom, pratar eller umgås inte med någon (förutom Jannis, som är den enda som står ut med mig) eftersom jag är trött 24/7.
Det är tur att jag inte ska hålla på såhär en längre period iallafall. Men sen å andra sidan, tycker man ändå att folka borde förstå, eller iallafall försöka... Men tydligen så är det svårt.

Sitter på jobbet nu, som är det enda livet jag har.
Har precis hält i mig en Actimel, så nu är jag fit for fight (?)
Ännu en lång dag ahead...



Såhär skulle jag vilja känna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0